Riksbanken
Riksbanken är Sveriges centralbank och har det självständiga ansvaret för penningpolitiken. Direktionen — sex ledamöter med riksbankschefen i spetsen — fattar räntebeslut sex gånger per år för att hålla inflationen vid målet 2 procent KPIF. Räntan styr indirekt allt från bolåneräntor och företagslån till växelkurs och börsutveckling.
Räntebeskeden publiceras normalt en onsdag klockan 09:30, följt av presskonferens klockan 11:00 och en penningpolitisk rapport (PPR) som innehåller den så kallade räntebanan — Riksbankens egen prognos för framtida ränteutveckling. Marknaden reagerar lika mycket på räntebanan som på själva räntebeslutet eftersom den signalerar tonen i kommande beslut. Penningpolitisk uppdatering (utan PPR) hålls mellan ordinarie räntebesked.
Redaktionen har inte taggat någon artikel inom riksbanken än — kom tillbaka snart.
Räkna själv
Relevanta tickers och valutor
Vanliga frågor
Vad är styrräntan?
Styrräntan är räntan som banker betalar för att låna pengar av Riksbanken över natten. Den fungerar som golv för marknadsräntor och påverkar Stibor (interbankräntan), bolåneräntor, sparräntor och växelkursen. Höjd styrränta = dyrare lån, starkare krona på kort sikt, lägre inflation över tid.
Vad är räntebanan?
Räntebanan är Riksbankens egen prognos för hur styrräntan kommer att utvecklas framöver — typiskt 2–3 år framåt. Den publiceras i den penningpolitiska rapporten varannan månad. Marknaden använder räntebanan som signal om centralbankens "reaktionsfunktion" — hur den planerar svara på framtida data.
När hålls räntebeskeden?
Riksbanken har sex ordinarie penningpolitiska möten per år, normalt en onsdag klockan 09:30. Räntebesked, presskonferens (11:00) och penningpolitisk rapport publiceras samtidigt. Mellan mötena hålls inga räntebeslut — men direktionsledamöter håller offentliga tal som ofta läses som signaler.
Hur påverkar räntebeskedet börsen?
Räntehöjningar pressar normalt aktiekurser eftersom diskonteringsräntan på framtida vinster stiger. Kraftigast påverkas räntekänsliga sektorer — fastigheter, bolåneberoende konsumentbolag och högt värderade tillväxtaktier. Bankerna gynnas ofta tvärtom av högre räntor genom bättre räntenetto. Räntesänkningar har omvänd effekt.